Frågor och svar Elnät

1. Elnätpris - en abonnemangsavgift och en rörlig elöverföringsavgift. Abonnemangsavgiften påverkas av vilken storlek på huvudsäkringen du har. Ju större effektuttag du har, desto större huvudsäkring måste du ha. Den rörliga avgiften påverkas av hur mycket el du använder. Avgifterna täcker kostnader för investeringar, drift, underhåll och service.

2. Elpris - den el du förbrukar. Du kan själv påverka hur mycket du betalar för din förbrukning. Du kan välja vilket elhandelsföretag som passar dig bäst och du kan spara energi med effektiva elapparater.

3. Skatter - i det totala elenergipriset ingår skatt och myndighetsavgifter.

Läs mer här.

De flesta kraftstationer i landet (vattenkraftstationer, större kraftvärmeverk, kärnkraftstationer etc.) matar in sin genererade elenergi på det stora landsomfattande stamnätet.

Stamnätet ägs av affärsverket Svenska Kraftnät. Spänningen på elnätet är 220 kV -400 kV, för att överförings-förlusterna på elnätet ska hållas nere. Stamnätet är som elens motorvägar.

Därefter transformeras elen till 130 kV och förgrenas ut i regionala elnät. Till dessa elnät är de flesta av landets lokala elnätföretag anslutna genom en eller flera transformatorstationer. Via elnätföretagens lokala elnät, 10 kV - 20 kV transformeras elen ner till 0,4 kV som är den normala leveransspänningen till hus-håll, näringsidkare och offentliga lokalinnehavare.

Elnätkunder med större elbehov är ofta anslutna till en högre spänningsnivå och transformerar själva sin el till den nivå som de behöver.

Flyttning och borttagning av befintliga elledningar är möjligt. Kostnaden för arbete och material med mera betalas av dig som kund. Kontakta oss för prisuppgift.

Elnätsföretaget äger elmätaren. Det du betalade var den kostnad för elmätaren och underhåll som ingår i den löpande elnättariffen.

Vi som elnätföretag äger och sköter om elnäten. Du betalar för distribution, byggande, drift och underhåll av elnätet, mätaravläsning och kundservice. Samtliga dessa kostnader fördelas mellan avgifterna för abonnemang (den fasta kostnaden) och elöverföring (den rörliga kostnaden). Abonnemangsavgiften består av en fast avgift som beror på huvudsäkringens storlek (A), eller hur stor effekt (kW) du abonnerar på. Elöverföringsavgift (energiavgift) är en avgift räknat i öre/kWh.

Som kund hos oss får du välja den säkringstariff som är mest förmånlig för dig. En tariff är en förteckning över priser och avgifter inom ett visst område. Du kan välja mellan Enkeltariff, Effekt - Lågspänningstariff eller Mellanspänningstariff.

Lägenhetstariff

Lägenhetsabonnemang är ett elnätabonnemang med låg abonnemangsavgift som endast kan erhållas av bostadslägenheter som uppfyller regelverket för lägenhetstariffen (kontakta oss för reglerna kring detta). Bor du i lägenhet har du antagligen den här abonnemanget redan.

Enkeltariff

Enkeltariffen passar de flesta. Den har en abonnemangsavgift (fast avgift) och överföringsavgift (elenergiavgift). Gäller för abonnemang upp till och med 200 Ampere. Läs mer under "Priser och villkor".

Effekt - Lågspänningstariff

För kunder med säkring över 200 Ampere. Tariffen består av dels en fast avgift, avgift för abonnerad effekt (mätplatsen måste vara anpassad för att kunna mäta effekt) samt en högre elöverföringsavgift under högpristid, det vill säga november till och med mars, måndag till fredag klockan 06-22, och lägre elöverföringsavgift under övrig tid. Läs mer under "Priser och villkor".

Mellanspänningstariff

För kunder med en anslutning med mellanpänning (10 kV) och som själv äger transformering till annan spänningsnivå. Tariffen består av dels en fast avgift, avgift för abonnerad effekt (mätplatsen måste vara anpassad för att kunna mäta effekt), och avgift för uppmätt effekt samt en högre elöverföringsavgift under högpristid, det vill säga november till och med mars, måndag till fredag kl 06-22, och lägre elöverföringsavgift under övrig tid. Läs mer under "Priser och villkor".

I det pris du betalar för elnät ingår en elsäkerhetsavgift som du egentligen betalar till Elsäkerhetsverket. Ditt elnätsföretag är skyldig att ta ut den avgiften och betala vidare. Du behöver alltså inte betala den själv eftersom den är inräknad i ditt elnätpris. I nättariffer ingår också en nätövervakningsavgift till Nätmyndigheten och elberedskapsavgift till elberedskapsenheten vid Svenska Kraftnät.

Varje elnätsföretag i Sverige, privata, kommunala eller statliga beslutar själva sina elnätavgifter. Energimarknadsinspektionen (EI) övervakar att elnätföretagens prissättning är skälig. Momssatser och myndighetsavgifter beslutas av Riksdagen eller regeringen.

Det är lagstadgade avgifter och pengarna går vidare till olika statliga myndigheter. Det finns tre typer av myndighetsavgifter:

Elsäkerhetsavgift 10,20 kronor, nätövervakningsavgift 4,35 kronor och elberedskapsavgift 39,20 kronor debiteras som årlig engångsavgift. Samtliga avgifter är exklusive moms.För mellanspänning gäller följande: Elsäkerhetsavgift 810 kronor, nätövervakningsavgift 870 kronor och elberedskapsavgift 2 129 kronor debiteras som en årlig engångsavgift. Samtliga avgifter är angivna exklusive moms. Läs mer om mellanspänning här.Dessa avgifter ska vi som elnätägare betala in till Elsäkerhetsverket.

Vi är enligt lag ålagda att årligen upprätta en separat balans- och resultaträkning för Elnät-verksamheten (en särredovisning/årsrapport). Särredovisningen skall återspegla hur verksamhetens intäkter förhåller sig till kostnaderna för att ordna och driva elnätet. Nedan finner du de senaste årens särredovisningar för Elnät-verksamheten vid Härnösand Energi & Miljö AB.

Du hittar särredovisningar för de senaste åren här.

Du hittar dina månadsvärden genom att logga in på Mina Sidor. Du kan se din förbrukning för vatten, elnät och fjärrvärme under Mina rapporter.

Mätinsamlingen pågår sedan juli 2009 och vi fakturerar efter verklig förbrukning varje månad. Har du stängt av strömmen till sommarstugan så kan vi missa att få in värden från mätaren och då kan elhandlaren preliminärdebitera förbrukningen.

Lysdioden som blinkar på mätaren representerar det röda strecket på de gamla mätarna. 1000 impulser = 1 kWh på de nya mätarna.

Knappen till höger är en funktionsknapp där du kan stega dig igenom mätarens olika register. Bland annat kan man se vilken effekt som tas ut just då när man trycker på knappen.

Varje natt kommunicerar mätaren med en insamlingsenhet någon sekund. Frekvensen som radiodelen sänder med är 444,4 Mhz.

För att trygga leveranssäkerheten av el utförs frekventa besiktningar och ett ständigt underhåll av våra elledningar, bland annat röjning av kraftledningsgator.

Röjning innebär att vi håller kraftledningsgatorna fria från sådan växtlighet som kan orsaka driftstörningar. Minst var 8:e år ska en sådan röjning utföras.

All högväxande vegetation, exempelvis gran, tall och björk, i skogsgatan röjs då ner.

Träd som finns utanför kraftledningsgatan men som bedöms kunna orsaka driftstörningar vid storm eller snöfall kan även de komma att fällas. I trädgårdar sker, om behov föreligger, mindre ansningar av träd och buskar. Fällda träd, sly, buskar och ris tillhör markägaren.

Var 8:e år ska samtliga ledningar underhållsbesiktigas. Vid underhållsbesiktningar görs en noggrann kontroll av vilka åtgärder som behövs, utifrån ett schema med hundratals olika besiktningspunkter, till exempel rötskadebesiktning av stolparna och en så kallad Coronabesiktning där man letar eventuella isolationsfel. Året före en underhållsbesiktning är det särsklit lämpligt att göra en röjning av ledningsgatan.

Mellanspännings- och högspänningsledningar driftbesiktigas varje år. Det kan göras till fots, med drönare eller helikopter. Under driftbesktningen kontrollerar vi bland annat röjningsbehovet längs ledningsgatorna och farliga träd markeras ut för fällning.

En tabell över vilka olika typer av ledningar och ledningsgator vi har i kommunen kan du hitta högre upp.

Under driftbesiktningen av en ledningsgata så görs en individuell bedömning av vår personal ute i fält vilka träd som redan är eller fram till nästa kantträdsavverkning kan utgöra ett hot mot kraftledningens person- och driftsäkerhet.

Dessa träd benämns då som "farliga träd" och markeras ut. Innan det fälls av HEMAB kontaktas markägaren som får välja om man vill ta hand om det fällda trädet själv eller om HEMAB ska köpa trädet, ett så kallat "rotköp". Notera att HEMAB har rätt att fälla träd inom ledningsgatan utan markägarens tillstånd - står det utanför måste vi dock ha markägarens tillstånd först. En tabell med gatubredder finns högre upp.

Om markägaren själv vill fälla ett träd som står i anslutning till ledningsgatan som under fällning riskerar att falla på ledningen bör HEMAB kontaktas för att övervaka fällningen. RÖR ALDRIG träd som lutar mot ledningar - kontakta oss istället.

Markägaren äger - om ingen annan överenskommelse finns - allt nedtaget material som till exempel träd, sly och ris. Om bortforsling från platsen önskas av markägaren är det dennes fulla ansvar.

HEMAB ska dock se till att inget nedtaget material blir liggandes på vägar, stigar, diken eller hustomter i samband med röjningen av ledningsgatorna. Om du som markägare anser att HEMAB har lämnat ris eller sly på en uppenbart olämplig plats så bör man kontakta oss så fort som möjligt.

Ansvar och skyldigheter för nät- och markägare är i grunden lika mellan olika spänningsnivåer.

Ett par skillnader i tillvägagångssätt finns dock: Längs högspänningsledningarna har nätägaren skyldighet att fälla samtliga träd som bedöms kunna nå ledningen vid ett fall någon gång från besiktningstillfället fram till nästa kantträdsavverkning 8 år framåt.

Längs låg- och mellanspänningsgatorna med hängkabel kan dock höga kantträd, som man under besiktningen bedömer som ofarliga och friska, med fördel sparas. Generellt blir dessa träd starka av mycket sol och näring, och kan agera som en sorts naturlig skyddsmur längs ledningen. Så trots att dessa kantträd kan vara tillräckligt långa för att falla över kabeln kan det alltså vara en fördel att spara dem. Hängkabeln är konstruerad för att klara av att hålla upp ett träd som blir lutandes mot den. Dessutom är den isolerad på ett sätt som gör att driften kan forsätta trots att trädet har kontakt med både kabeln och marken - till skillnad från oisolerad friledning där elleveransen störs kraftigt vid samma scenario.

OBS! Ser du ett träd som lutar mot en ledning så RÖR EJ trädet - utan kontakta oss istället. Det är till stor hjälp!

Avtalet Nät 2012 K (rev 2) Länk till annan webbplats., Ledningsrättslagen Länk till annan webbplats. samt elsäkerhetsföreskrifter.

Börja med att titta om det lyser hos grannen. Om det gör det ligger felet troligen inom din fastighet. Om inte kan du börja med att titta på www.hemab.se/driftinformation Länk till annan webbplats. för att se om vi har hunnit lägga upp någon information om avbrottet. Här kan du läsa om fler saker du kan göra innan du eventuellt kontaktar oss och vad som är bra att tänka på om det blir strömavbrott.

Hur vet jag när det är planerat avbrott i elleveransen?

Vi skickar alltid ett meddelande direkt till de som berörs av ett planerat strömavbrott. Meddelandet går vanligtvis till samma adress som elräkningen.

Hur ska jag göra för att få ut avbrottsgarantin?

Anmäl att du är utan ström till ditt elnätsföretag. Det är först när det känner till avbrottet som tiden för avbrottsgarantin börjar räknas. För att du ska få ersättning för elavbrottet krävs ett sammanhängande avbrott på minst 12 timmar.

Vänd dig till en elinstallatör som kan hjälpa dig med det.

Om du ska gräva på din mark bör du alltid kontakta oss innan du påbörjar arbetet. Vi kan ge dig information om var våra elledningar är placerade. Använd Ledningskollen Länk till annan webbplats., så kommer vi ut och markerar dina ledningar åt dig.