Om vårt elnät
Vårt verksamhetsområde omfattas av Härnösands kommun, vilket innebär cirka 13 700 anslutna elnätkunder. Vi överför årligen cirka 270 miljoner kWh elenergi på vårt 155 mil långa elnät.
Elens väg till hushållen
Elnätet är uppbyggt av olika delar. Det stora stamnätet, som i Sverige ägs av statliga Svenska Kraftnät, utgör kärnan som alla kraftverk och förbrukare sitter ihop via. Regionnäten, som ägs av större bolag som E.ON och Fortum. Och så är det de lokala elnäten, som i Härnösands kommun ägs av HEMAB.
Elnätets olika delar
Stamnätet har de största ledningarna och kan liknas vid landets motorvägar.
Regionnätet förser regioner och större städer med el. Kan liknas vid de större landsvägarna.
Lokalnätet består av mellanspänningsnät som kan liknas vid mindre landsvägar och lågspänningsnät som kan liknas vid garageuppfarter.
När vi talar om vädersäkring genom nedgrävning av luftledningar, så är det främst mellanspänningsnätet vi menar.
Produktion
I Sverige dominerar vattenkraft och kärnkraft. I Härnösand utvinner vi el från vindkraft och det biobränsleeldade kraftvärmeverket.
Eldistribution
Energiförluster uppstår vid överföringar (högre spänning - mindre förluster). Upp- och nedtranformeringar sker i flera steg innan elen når kunden. I Härnösand transformeras spänningen i fördelningsstationer och därefter i nätstationer för att spänningen i ditt vägguttag ska vara 230 volt.
El i hemmet
Elström produceras i samma ögonblick du behöver den. När du slår på kaffebryggare kommer elen från ett kraftverk nära dig. Kanske är det vindkraftverket på Vårdkasen som producerar din elström?
Om Härnösand Elnät AB
1885 driftsattes Gådeå kraftstation. Sedan dess har mycket vatten runnit under broarna. 1970 ombildades det gamla Elverket till kommunala AB Härnösands Industriverk. Sedan 1996 heter vi Härnösand Elnät AB, och är helägt dotterbolag till Härnösand Energi och Miljö AB. Vår uppgift är att transportera el till hushåll och företag inom Härnösands kommun.
Vi har omkring 14 000 anslutna elnätkunder och överför årligen cirka 270 miljoner kWh elenergi på vårt 155 mil långa elnät.
Vårt mål är att uppnå ett så driftsäkert elnät som möjligt.
Leveranssäkerhet
Att driftsäkra elnätet är en viktig del av Elnäts dagliga arbete. Året runt, dygnet runt står våra medarbetare i beredskap för att du ska få el hem till dig. För att ingenting ska hända måste det nämligen göras väldigt mycket.
2017 låg vår leveranssäkerhet på 99,999%. Aldrig förr har tillgängligheten i elnätet varit högre och det är ett långsiktigt arbete som ligger bakom. Bland annat börjar de investeringar vi gjort med att gräva ned fler ledningar i marken ge resultat.
Underhåll och utveckling av elnätet
Genom att underhålla elnätet minimeras risken för elavbrott. I samband med underhållsarbete kan vi ibland bli tvungna att göra planerade avbrott. Vi bygger också upp elnätet så att endast den del av elnätet där felet uppstått kopplas bort. På så vis påverkas så få kunder som möjligt av de fel som ändå inträffar. Arbetet med att fortsätta utveckla elnätet och göra det mindre störningskänsligt är en mycket viktig del i vår verksamhet och det är något vi arbetar med kontinuerligt.
Åtgärder för högre leveranssäkerhet
- Vi vädersäkrar successivt högspänningsnätet genom att gräva ner tidigare luftburen kabel. På så vis blir elnätet mindre sårbart för väder och vind.
- Möjligheten att leda strömmen andra vägar, så kallad rundmatning, ökar genom att vi drar alternativa vägar för elen. områden som tidigare bara har haft en ledning och därmed varit sårbara för elavbrott, kan genom rundmatning få förkortad avbrottstid och vi kan arbeta med att hitta och laga felet utan att det är mörkt i stugorna.
- Med två krafttransformatorer istället för en har vi en i reserv, om något oväntat händer. Detta gör att tiden för eventuella avbrott som orsakas av fel i krafttransformatorn minskar, och möjligheten till planerade underhållsarbeten förbättras.
Den enskilt största anledningen till de avbrott vi drabbas av är rena kabelbrott, oftast orsakat av avgrävningar. Det är därför väldigt viktigt att använda sig av Ledningskollen när man planerar att utföra markarbeten.
Övervakningsplan och åtgärder
Från och med 2006 är alla elnätföretag skyldiga att upprätta en övervakningsplan.
Övervakningsplanen omfattar Härnösand Elnät AB:s verksamhet och beskriver hur vi säkerställer att vår verksamhet inte diskriminerar andra parter på elmarknaden ur konkurrenssynpunkt.
Planen beskriver den funktionella åtskillnaden mellan Härnösand Elnät AB och Härnösand Energi & Miljö AB. Den beskriver också hantering av information och koncerngemensamma tjänster. I planen finns också en beskrivning av vilka personer som är ansvariga för arbetet med planen och rapporten.
Varje år lämnar vi en rapport till Energimarknadsinspektionen med information om hur vi arbetat med de saker som finns i planen.
Information till elhandelsföretag
Här finner du vår korsreferenslista (GS1 information, konverteringstabell) både som pdf- och excelfil. Gamla abonnemang har ersatts med nya nummer. Denna information är viktig att ha i samband med byte av elhandelsföretag.
Elens historia i Härnösand
Delar av Teknikprogrammets avgångsklass 2016 på Härnösands gymnasium har skapat följande material. Till materialet hör också en utställning på Härnösands Bilmuseum.
Sammanställt av: Johan Holmström, Oskar Gunnebrink, Emma Jonsson och Kasper Lindholm TE3, Teknikcollege Härnösand, juni 2016.
Härnösands elverks historia
Gådeå kraftstation driftsattes 10 december 1885 i Härnösand som då blev först i Europa med elektrisk kommunal gatubelysning som drevs av vattenkraft.
.jpg)
Elverkets början
Härnösand hade under 1800-talets slut en enkel gatubelysning med fotogenlampor. Skötseln av dessa var dyrbar, antalet var begränsat och gav inte ifrån sig mycket ljus.
Elektricitet hade börjat användas i några få företag, men då i en begränsad mängd. I Stockholm den 4 augusti 1883 testades en ny gatubelysning. Denna gatubelysning omnämndes i Härnösand vilket gjorde att det väcktes ett intresse för en elektrisk gatubelysning.
I december 1883 fick allmänheten skänka penningbidrag till en provbelysning med elektrisk gatubelysning på några gator. Inbjudan var undertecknad av borgmästaren C A Fröberg, grosshandlarna C F Hägg, J Jeansson och ingenjören Fr Blomqvist.
Efter två veckor hade man samlat in den behövande summan - 2500 kr.
Anläggningen togs i drift 10 januari 1884. Provbelysningen bestod av 6 båglampor. I mars 1885 köpte Härnösands stad en spikfabrik med kvarn och såg vid Gådeåfallet. Redan från start hade man som avsikt att använda vattenfallet till att driva elkraftverket. Fallets lägsta effekt skulle vara 54 hk och skulle räcka till 350 st. båglampor.
Kommittén som stod bakom framtiden för elverket, hade september 1885 presenterat ett förslag till stadsfullmäktige från den amerikanska firman Thomson-Houston. Stadsfullmäktige godkände förslaget och det resulterade i att Härnösand fick 25 båglampor i staden.
%20(2)%20lampa.jpg)
En stor utveckling för gatubelysningen var 1910 då de första glödlamporna började användas. Friledsnätet var i stort sätt upplagt på galgar på hustaken i staden och vid blåsväder blev det ofta kontakt med plåttaken. Då detta skedde så uppstod gnistor och ljusbågar som ledde till stora risker för brand. Personal fick kallas in och blicka ut över Härnösands hustak i väntan på utryckning.
För att öka elanvändningen sålde elverket hushållsapparater, främst elspisar, kokhällar, ugnar, kaminer och varmvattenberedare, samt lämnade råd och anvisningar för apparaternas användning. Elverket stod även för reperationshjälp vid fel på abonnenternas apparater.
Den stigande elanvändningen medförde höjningar av råkraftabonnenter. Distributionsnätet för låg- och högspänning byggdes ut och förstärktes kontinuerligt, och årligen tillkom nya transformatorstationer. Elverket byggdes om för växelström år 1928.
Andra världskriget
Vid andra världskrigets början genomfördes en del åtgärder på elverket för att förbättra beredskapsläget. Reservkraft till staden ordnades via en 40 kV ledning som kom från Ulvviks cellulosafabrik.
Fördelningsställverket på Kronholmen försågs med brandbombsäkert betongtak och skyddsrum. En centralisering av gatubelysningens tändning och släckning för en eventuell kommande mörkläggning gjordes. Efter krigets slut anordnades en 5-årsplan för att ta igen krigsårens eftersläpande nätunderhåll. Ett problem var leveranstiderna på utrustningen. Leveranstiden på en 3000kVA transformator var 3 år och en vanlig elmätare kunde ta upp till 5 år.
Under 1950-talet började elbelastningen nå en så hög nivå att både leveransspänningen på 40kV och utrymmet i mottagningsstationen var otillfredsställande. Kraftleverantörerna ville höja spänningen till 70 kV eller 130 kV och beslutade att man skulle bygga en helt ny mottagningsstation. En svag punkt i Härnösands kraftförsörjningssystem var hamnen mellan mottagningsstationen och belastningspunkten. 1957 erhölls tillstånd och kablarna lades ner på ett djup av 3-5 meter under sjöbottnen.
Elskatt infördes 1 juni 1951 med 1öre/kWh för lågspänningsabonnenter och 10 % för högspänningsabonnenter. 1957 infördes ersattes det med energiskatt med en debitering på 5 % på lågspänningsleveranser och 10 % på högspänningsleveranser.
Vintern 1966 var en historisk vinter, snödjupet var 150 cm och -36°C uppmättes vid elverket. En vecka före jul rådde svår snöstorm med blötsnö som frös på träd och ledningar. Marken var genomblöt och otjälad vilket gjorde att stolpar bröts omkull på grund av träd som föll över ledningarna. Stormen orsakade de svåraste skadorna i elverkets historia.
Samma år påbörjades projekteringen av de nya elverksbyggnaderna. Projektet bedrevs intensivt, men under rivningen av den gamla bebyggelsen avbröt styrelsen i maj 1969 projekteringen. Nya beslut hade tagits att köpa in Ångermanlands mejeriförenings byggnader. De köpta byggnaderna renoverades och anpassades efter elverkets behov.
1969 beslutade stadsfullmäktige på elverksstyrelsens förslag att ombilda elverket till ett av kommunen helägt aktiebolag från 1970 med namnet AB Härnösands Industriverk.
Murbergskatastrofen
Den 14 januari 1973 inträffade ett fel i en 6 kV-kabel som skapade ett totalavbrott i tätorten. Inom stora delar av området varade avbrottet i 40 timmar.
Orsaken var att likströmssystemet som strömförsörjde alla skyddsreläer, var ur funktion på Murberget. 6 kV-kabeln fick kortslutning och detta kunde därmed sprida sig in i kabelkanalerna i stationen. Detta skapade två olika bränder, en kabelbrand och en oljebrand som ledde till samlingsskenekortslutningar. Skadorna var mycket omfattande och reparationen svår. Orsaken för händelsen har aldrig kunnat klarläggas.
Samma år togs två viktiga beslut i kommunen. Efter samråd mellan Industriverkets styrelse och kommunledningen beslutades det att Industriverket dels skulle ta på sig ansvaret för uppbyggnaden av fjärrvärmedistributionen i tätorten under 1974 och dels ta över den kommunala fastighetsrenhållningen och utvidga det till landsbyggden.
Fabriken var i full funktion tills den togs ur drift år 1980 då fjärrvärmen helt tog över energitillverkningen.
Källor: Härnösands elverk 100 år, Göte Furucrona, 1985
