Frågor och svar gällande förändringar i fastighetsrenhållningen

Förändringarna inom fastighetsrenhållningen de senaste veckorna har gjort att vår Kundservice har mottagit ett stort antal samtal där vissa frågor återkommit mer frekvent än andra. På detta sätt hoppas vi räta ut de frågetecken som finns och samtidigt minska trycket på vår Kundservicepersonal.

Längst ner på sidan hittar du några av de vanligaste frågorna vi får just nu och svar på dessa. Men läs gärna texten nedan om bakgrund till beslutet och vilka fördelar minskad mängd restavfall innebär såväl globalt som för dig som kund.

Bakgrund till förändringarna

FN har ett mål att matsvinnet ska halveras till 2030 och på EU-nivå finns målet att 70 procent av alla förpackningar ska återvinnas till 2030. Avfall Sverige, kommunernas branschorganisation inom avfallshantering, har därför satt upp 25/25-målet, vilket innebär en minskning av mat- och restavfall med 25 procent till år 2025, jämfört med år 2015. Härnösands kommun har ambitiösa miljömål och har därför valt att ansluta sig till detta mål. Det innebär att alla vi som bor och verkar här tillsammans är en del av denna utmaning, som vi delar med över nittio andra kommuner från Kävlinge i söder till Kiruna i norr. I dagsläget slänger vi drygt 180 kilo restavfall per person och år i Härnösand. Målet är 168,6 kilo och gärna mindre än så.

Miljömässiga fördelar och styrmedel

Ökad utsortering och återvinning gör att mindre resurser behöver tas från planeten. På så sätt skapar vi ett mer hållbart samhälle som även efterkommande generationer kan bo och leva i.

Avfallstrappan, eller ”avfallshierarkin”, är ett EU-direktiv som är antaget i den svenska miljöbalken och som styr hur vårt avfall ska tas om hand i Sverige. Vi måste tillsammans komma längre upp i avfallstrappan, vilket innebär att återanvända mer och minimera mängden avfall genom att minska konsumtionen av varor. För att uppnå detta måste vi börja tänka mer i termer av en cirkulär ekonomi, där vi använder saker så länge som möjligt, lagar om något går sönder och återvinner det som går att återvinna. Det är en form av kretslopp som använder så lite som möjligt av jordens resurser.

Ekonomiska fördelar och styrmedel

Restavfall kostar pengar. Mycket pengar. Det är det avfall vi vill ha allra minst av, eftersom det inte går att göra något annat med än att elda upp och det är dyrt. HEMAB betalar alltså för att bli av med restavfall, vilket skapar en kostnad, som i sin tur reflekteras på den avfallstaxa våra kunder får betala för avfallshanteringen. Alla vinner alltså på att minska mängden restavfall; miljön, HEMAB och därmed i slutändan du som kund.

En beteendeförändring mot ett mer hållbart samhälle

För att minska mängden restavfall måste en beteendeförändring till, på samma sätt som när vi på 1980-talet började källsortera. Vi är idag bra på att sortera, men vi måste bli ännu bättre. Det ser vi i de plockanalyser som vi genomför och som vi berättat om i tidigare nyheter. I dessa analyser ser vi att det fortfarande slängs en hel del i restavfallet av sådant som går att återvinna. Faktum är att halva soppåsen fortfarande består av sådant som inte hör hemma där.

Fler frågor och svar kring sortering och fastighetsnära insamling hittar du här.

Varför har ni ändrat så att restavfallet hämtas var fjärde vecka?

Det långsiktiga målet är att minska mängden restavfall. Fortfarande utgör cirka 50 procent av soppåsen (restavfallet) sådant som går att återvinna, så som förpackningar, textilier med mera.

Det mindre utrymmet för restavfall beräknas räcka med det tömningsintervallet om allt material som går att återvinna sorteras ut. Det finns flera kommuner där detta redan är standard sedan flera år, vilket har visat sig funka fint.

Att totalt minska mängden avfall ger miljövinster i form av lägre energibehov, mindre tärande på jordens resurser och mindre utsläpp av växthusgaser. Detta kan man göra bland annat genom att återanvända mer, undvika engångsartiklar och köpa begagnat.

Att minska mängden restavfall ger också positiva effekter ekonomiskt, då detta avfall är dyrast för oss att kvittbli, något som även i slutändan reflekteras i avfallstaxan.

Varför ska de som behöver ett extra kärl betala extra för det?

Det krassa svaret är att kostnaden för restavfallet måste täckas. Möjligheten att ha ett extra kärl har även funnits tidigare för de som har haft behov av det och även då har det kostat extra.

Vi förstår att det kan uppfattas som hårt att till exempel familjer med blöjbarn blir de som måste betala extra, men när vi sätter en taxa är det utifrån kollektivet, det vill säga hela vår kundgrupp. I det kollektivet ser vi att det är mindre än 10 procent som är i behov av ett extra kärl för restavfall. Och det är högt räknat. Eftersom vi vill minska mängden restavfall är det logiskt att de som för tillfället producerar mer restavfall är de som betalar för det, inte att det slås ut på att hela kollektivet ska betala, vilket annars blir fallet, eftersom kostanden måste täckas på ett eller annat sätt. Därför blir det så att den som för tillfället är i behov av ett extra kärl på grund av att de har mer restavfall också blir de som betalar för att bli av med det.

Ni borde subventionera vissa grupper med mycket restavfall!

Det har vi ingen möjlighet att göra rent juridiskt. Kommunallagen och likabehandlingsprincipen styr och de säger att vi inte kan subventionera vissa kundgrupper eller abonnemang.

Varför ändras indelningen i fyrfackskärlen?

Det finns det flera orsaker till. Efter tio år med fyrfackskärl i vår kommun har mängderna av vissa fraktioner minskat medan andra ökat. Med ökad internethandel har till exempel mängden pappers- och plastförpackningar ökat. Därför är det dessa fraktioner som nu kommer få mer plats i den nya indelningen av fyrfackskärlen. Det har även efterfrågats av våra kunder att plast- och pappersförpackningar skulle ha mer utrymme och så blir det nu.

Det långsiktiga målet med omfördelningen är att minska mängden restavfall och öka utsorteringen. Genom plockanalyser kan vi se att ungefär 50 procent av det som slängs i soppåsen (restavfall) består av matavfall, förpackningar, returpapper, textil och annat som skulle kunna materialåtervinnas. Så ju bättre vi sorterar den fraktionen, desto mindre volym för restavfall behövs.

Dels är det dåligt för miljön att det slängs saker i restavfallet som inte hör hemma där och dels kostar det mycket pengar för oss att bli av med restavfallet, vilket i sin tur reflekteras på avfallstaxan, vilket i sin tur ger effekter för våra kunder. Vi tjänar alltså alla på att minska vårt restavfall.

Jag kommer inte få plats med mitt restavfall.

Att minska sitt restavfall är fullt möjligt för de allra flesta, bland annat genom att återanvända mer, sortera ännu mer, undvika engångsartiklar och köpa begagnat.

I plockanalyser ser vi att cirka 50 procent av soppåsen består av sådant som går att sortera ut, så som textil, tidningar, förpackningar, matavfall och så kallat inert material; avfall som varken löses upp, brinner, reagerar fysikaliskt eller kemiskt på något sätt. Till detta hör till exempel kattsand, porslin och glas. Diagrammet nedan visar sammansättningen på restavfallet från villahushåll i viktprocent.

Mitt kärl kommer bli proppfullt efter den stora festen jag ska ha!

Fastighetsägare kan beställa extra hämtning av avfall vid enstaka tillfälle om större mängder avfall än vad som får plats i avfallskärlet uppstår på fastigheten. Förpackningar av papper och plast samt restavfall kan hämtas i säck i samband med ordinarie hämtningstillfälle. Genomskinlig plastsäck ska användas för plastförpackningar och restvfall. Papperssäck ska användas för pappersförpackningar.

Hämtning av extra säck i samband med ordinarie tömning ska beställas senast dagen innan. Avgiften per säck restavfall är 100 kronor. Avgiften per säck plast- eller pappersförpackningar är 50 kronor.

Varför måste alla ha fyrfackskärl?

Regeringen har beslutat att alla ska ha tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar. Eftersom vi i Härnösand redan erbjuder fyrfackskärl sedan många år tillbaka, så är det också det som vi nu byter ut alla gröna och bruna kärl mot hos våra kunder.

Vad är syftet med fastighetsnära insamling?

Det korta svaret: Syftet är att öka utsorteringen av återvinningsbart förpackningsavfall i form av plast, papper, glas, metall och tidningar.

Det lite längre svaret: Sommaren 2022 fattade regeringen beslut om att insamlingsansvaret för förpackningar ska läggas över från Förpacknings- och tidningsinsamlingen till kommunerna, samt att fastighetsnära insamling ska införas för alla hushåll och vissa verksamheter.

Skälen som anges är att regeringen vill nå en bättre service, enklare insamling och sortering av förpackningar för hushåll och verksamheter som gör att producenterna kan materialåtervinna mer avfall. Detta bidrar i sin tur till en mer resurseffektiv hantering av avfall och till den gröna omställningen eftersom behovet av nya råvaror blir mindre och gör att koldioxidutsläppen minskar.

Att ge kommunerna insamlingsansvaret ger möjlighet till samordningsvinster. På lite sikt kommer alla hushåll att ha närmare än idag till att lämna förpackningsavfallet avfallet, vilket ger god service samtidigt som ökar utsorteringen och därmed materialåtervinningen ökar.

Jag har ingen plats för två stora kärl eller har redan byggt in mina kärl, hur gör jag nu?

Har du inte möjlighet att bygga om din inhängnad så att den rymmer två kärl, så kan du ha kärl 2, som töms varannan vecka, i inhängnaden. Kärl 1, som töms en gång var fjärde vecka, kan du förvara någon annanstans och rulla fram på tömningsdagen.

Kan jag dela kärl med grannen?

Du kan ansöka om dispens att få dela kärl med närliggande granne. Dispens söks hos Samhällsförvaltningen Länk till annan webbplats., Härnösands kommun. Delat kärl får användas av högst två hushåll. Dispensansökan görs hos kommun.