Frågor och svar Fastighetsnära insamling (FNI)

Kravet på utsortering av förpackningar gäller sedan 1994, så det är inget nytt. Det som är nytt är att det blir krav på att alla kommuner i Sverige ska samla in förpackningar vid hushållen, fastighetsnära senast från första januari 2027.

Det korta svaret: Syftet är att öka utsorteringen av återvinningsbart förpackningsavfall i form av plast, papper, glas, metall och tidningar.

Det lite längre svaret: Sommaren 2022 fattade regeringen beslut om att insamlingsansvaret för förpackningar ska läggas över från Förpacknings- och tidningsinsamlingen till kommunerna, samt att fastighetsnära insamling ska införas för alla hushåll och vissa verksamheter.

Skälen som anges är att regeringen vill nå en bättre service, enklare insamling och sortering av förpackningar för hushåll och verksamheter som gör att producenterna kan materialåtervinna mer avfall. Detta bidrar i sin tur till en mer resurseffektiv hantering av avfall och till den gröna omställningen eftersom behovet av nya råvaror blir mindre och gör att koldioxidutsläppen minskar.

Att ge kommunerna insamlingsansvaret ger möjlighet till samordningsvinster. På lite sikt kommer alla hushåll att ha närmare än idag till att lämna förpackningsavfallet avfallet, vilket ger god service samtidigt som ökar utsorteringen och därmed materialåtervinningen ökar.

Ja. Alla har en lagstadgad skyldighet att sortera ut förpackningar men också exempelvis elavfall, läkemedel, däck och batterier och lämna det till särskild insamling. Från 2024 gäller det även matavfall och trädgårdsavfall.

Det långsiktiga målet är att minska mängden restavfall. Fortfarande utgör cirka 50 procent av soppåsen (restavfallet) sådant som går att återvinna, så som förpackningar, textilier med mera.

Det mindre utrymmet för restavfall beräknas räcka med det tömningsintervallet om allt material som går att återvinna sorteras ut. Det finns flera kommuner där detta redan är standard sedan flera år, vilket har visat sig funka fint.

Att totalt minska mängden avfall ger miljövinster i form av lägre energibehov, mindre tärande på jordens resurser och mindre utsläpp av växthusgaser. Detta kan man göra bland annat genom att återanvända mer, undvika engångsartiklar och köpa begagnat.

Att minska mängden restavfall ger också positiva effekter ekonomiskt, då detta avfall är dyrast för oss att kvittbli, något som även i slutändan reflekteras i avfallstaxan.

I restavfallet ska det inte finnas något som är av intresse för skadedjur. Där ska du bara slänga sådant som inte går att sortera ut och återvinna. Det är därför viktigt att du sorterar ditt avfall rätt. Matavfallet, som är det som är mest intressant för skadedjur, ska sorteras separat och denna fraktion töms liksom tidigare varannan vecka.

För den som vill få insikt i beslutsprocessen har vi skapat en tidslinje på vår webbsida Inblick där man kan se beslutsprocessen i en lättöverskådlig och kronologisk vy:

Besök Inblick Länk till annan webbplats.

Det krassa svaret är att kostnaden för restavfallet måste täckas. Möjligheten att ha ett extra kärl har även funnits tidigare för de som har haft behov av det och även då har det kostat extra.

Vi förstår att det kan uppfattas som hårt att till exempel familjer med blöjbarn blir de som måste betala extra, men när vi sätter en taxa är det utifrån kollektivet, det vill säga hela vår kundgrupp. I det kollektivet ser vi att det är mindre än 10 procent som är i behov av ett extra kärl för restavfall. Och det är högt räknat. Eftersom vi vill minska mängden restavfall är det logiskt att de som för tillfället producerar mer restavfall är de som betalar för det, inte att det slås ut på att hela kollektivet ska betala, vilket annars blir fallet, eftersom kostanden måste täckas på ett eller annat sätt. Därför blir det så att den som för tillfället är i behov av ett extra kärl på grund av att de har mer restavfall också blir de som betalar för att bli av med det.

Det har vi ingen möjlighet att göra rent juridiskt. Kommunallagen och likabehandlingsprincipen styr och de säger att vi inte kan subventionera vissa kundgrupper eller abonnemang.

En förpackning är det material som används för att skydda, hantera, leverera och presentera en vara. Den kan vara av till exempel glas, plast, metall, textil eller annat material.

Exempel på sådant som ÄR förpackningar: mjölkpaket, chipspåse, presentpapper, plastfolie, konservburk.

Exempel på sådant som INTE är förpackningar: stekpanna, leksaker, kläder, knivar.

På de allra flesta förpackningar står det vad de ska sorteras som . Är du ändå osäker kan du kika i vår sorteringsguide på www.hemab.se/sorteringsguide.

Det finns ett producentansvar på förpackningar. Det innebär att de som tillverkar eller säljer förpackade varor är skyldiga att bekosta insamling och ordna återvinning av varje förpackningsslag.

Eftersom diskborsten inte är en förpackning ska den inte lämnas på återvinningsstationen. Den läggs i vanliga soppåsen.

Dricksglas är inte heller en förpackning. De är ofta av en annan glaskvalitet än glasförpackningar, blandas glaskvaliteterna försämras möjligheterna att återvinna glaset.

Vi samlar in förpackningar gjorda av kartong/papper, plast, färgat och ofärgat glas samt metall. I samma kärl (flerfackskärl) samlar vi även in brännbart avfall, matavfall och tidningar. Övriga avfallsslag som till exempel textil och porslin samlas in vid våra återvinningscentraler.

De nya reglerna gäller förpackningsavfall från hushåll och samlokaliserade verksamheter. Ansvaret för insamlingen går över till kommunerna 2024, och från och med 2027 ska de samlas in fastighetsnära som regel. Undantag är skrymmande förpackningar av papper, kartong och plast som ska samlas in vid lättillgängliga insamlingsplaster så som återvinningsstationer. Övrigt förpackningsmaterial som trä, textil, keramik och porslin, samlas in på våra återvinningscentraler.

2024 införs också obligatorisk matavfallsinsamling i alla kommuner.

Förpackningarna samlas in i större mängder och körs till vår omlastnings- och packningsanläggning. Därifrån körs det till materialåtervinning på olika platser i Sverige. Läs mer om återvinningen av olika material här. Målsättningen är att de olika materialen ska bli nya förpackningar, till exempel att glas blir nytt glas.

Många förpackningar räcker att bara tömma och skölja ur. De behöver inte rengöras för återvinningens skull utan av hygieniska skäl. Främst för att de inte ska ge upphov till dålig lukt, men även mot skadedjur under tiden de mellanlagras och transporteras.

Energiåtgången för att diska ur förpackningarna äter inte upp miljönyttan med återvinningen. Nej, så mycket energi går det inte åt att rengöra en förpackning. För att inte slösa med energi är det naturligtvis bra att inte rengöra förpackningarna under rinnande varmvatten.

Det är det dominerande materialslaget som avgör hur det ska sorteras. Om de olika materialen är lätta att separera ska de skiljas åt, till exempel skruvkorken i plast på en mjölkförpackning i papper. Det ska inte krävas verktyg för att dela materialen.

Knyckla ihop förpackningen – om den vecklar ut sig nästan helt är det mest plast, annars papper.
Samma sak gäller för plast och metall – om den vecklar ut sig är det mest plast, annars metall.

Förpackningar kommer även att samlas in från flerbostadshus. Hushållen sorterar förpackningarna i separata kärl och vi kommer och tömmer dem. Kärlen ska stå i anslutning till brännbart avfall och matavfall. I samråd med HEMAB kan annan placering godkännas.

I de allra flesta fall, nej. Fyrfackskärlen är inte dimensionerade för flera hushåll vilket medför att flerbostadshus behöver andra lösningar. Exempelvis återvinningsrum, underjordsbehållare eller en specifik plats för kärl utomhus. Det är fastighetsägarens ansvar att tillhandahålla utrymme för avfallshanteringen redan idag och det gäller även det nya systemet. Så om du undrar hur det kommer att se ut i ditt område, kontakta din fastighetsägare.

Om flerbostadshuset är tillräckligt litet och om hushållen är små så kan det gå att ha fyrfackskärl även till flerbostadshus men detta kommer att bedömas utifrån lämplighet.

De fastigheter som redan har fastighetsnära insamling kommer med största sannolikhet att kunna fortsätta med befintlig lösning. Vi kommer att ta kontakt med fastighetsägare av flerfamiljshus för att hitta individuella lösningar.

Det är inte möjligt att välja bort sortering av vare sig matavfall eller förpackningar då detta är obligatoriskt. Om fastigheten redan har sortering kommer denna inte heller kunna tas bort.

För fastigheter som inte har fastighetsnära insamling kommer införandet att ske succesivt och kommunen har en skyldighet att erbjuda insamling för alla senast från första januari 2027. Vi kommer att ta kontakt med fastighetsägare av flerfamiljshus för att hitta individuella lösningar.

Kostnader för eventuell ny- eller ombyggnation ligger utanför producentansvaret och finns inte heller med i den förpackningsförordning som regeringen beslutat om. Samma princip gäller som för brännbart avfall och matavfall, det vill säga att det är fastighetsägarens ansvar att bestämma hur utsorteringskraven ska kunna verkställas. Det kan till exempel handla om att ordna utrymme för kärl i miljörum i byggnad eller miljöhus i nära anslutning till fastigheten.

Genom att kommunen får det formella ansvaret för insamling från hushåll och samlokaliserade verksamheter, så är det samma krav som gäller som för matavfall och brännbart avfall, det vill säga tvingande utsorteringskrav för förpackningsavfall.

Fastighetsinnehavaren ska ge förutsättningar för hushållen att kunna sortera ut sina förpackningar. Hur ett avfallsutrymme bör utformas och placeras beskrivs i Avfall Sveriges Handbok för avfallsutrymmen. Länk till annan webbplats.

Fastighetsnära insamling för småhus/villor ska vara infört senast första januari 2027. I Härnösand ligger vi bra till eftersom vi redan har infört systemet med fyrrfackskärl. De som idag har grönt och brunt kärl eller tvåfackskärl kommer därför få dessa utbytta mot fyrfackskärl. Planen är att påbörja det arbetet under sommaren 2024.

Ja, du får fortsätta med egen kompost, men du måste ändå ha fyrfackskärl för fastighetsnära insamling av förpackningar och tidningar. Du kan alltså fortsätta med egen kompost, men får inte ha kvar enbart ett grönt kärl.

Ja. Du kommer kunna lämna förpackningar på återvinningsstationer och det kommer att fungera precis som idag. Enda skillnaden är att kommunen (HEMAB) ansvarar för tömning, städning och allmän skötsel.

Stationerna kommer att skyltas om med information om vart du kan vända dig om du har frågor eller något annat ärende. Ett arbete pågår även med att i se över behovet av antalet ÅVSer och deras placering, vartefter FNI byggs ut.

Du hittar en karta över återvinningsstationerna på www.sopor.nu Länk till annan webbplats..

Det beror framför allt på förordningen om producentansvar, som innebär att den som sätter en förpackning på marknaden också ansvarar för att den kan samlas in och återvinnas.

För att det ska fungera i praktiken måste politikerna definiera vilka varor som ska omfattas och definiera vilka som är ansvariga för att organisera och finansiera en insamling. Det kallas alltså producentansvar och förpackningar är en varugrupp som har producentansvar.

En annan anledning är att olika typer av material används till olika typer av produkter, även om grundmaterialet (till exempel plast eller glas) är detsamma. Blandas förpackningsmaterial med produkter kan den nya råvaran bli av sämre kvalitet.

Man kan till exempel inte blanda glasförpackningar med vilket sorts glas som helst. Fönsterglas och dricksglas är av annan kvalitet än den som används i glasförpackningar. Om de blandas får det nya glaset sämre kvalitet.

Ja, det är helt rätt. Du behöver inte skilja på mjuka och hårda plastförpackningar, utan kan lägga alla plastförpackningar i samma behållare, eftersom de hanteras på samma anläggning. Vi sparar därmed transporter och materialåtervinningen ökar.

Nej, återvinningsstationerna är inte anpassade för verksamheter. Det är bara hushåll som får lämna sina förpackningar på återvinningsstationerna.

Driver du en verksamhet eller ett företag vänder du dig till en entreprenör för att få hjälp med hämtning av din återvinning. Det går även bra lämna ditt företags uttjänta pappers-, plast- och metallförpackningar på så kallade mottagningspunkter. Du får lämna max en kubikmeter per materialslag och tillfälle. Mottagningspunkterna tar endast emot förpackningsavfall.

Återvinningsstationerna är bara till för hushållens förpackningar. Förskolor, skolor, andra verksamheter och företag vänder sig direkt till en entreprenör för att få hjälp med hämtning av sin återvinning.

Verksamheter som ur ett pedagogiskt syfte vill lära ut hur källsortering och återvinning går till, får besöka våra återvinningsstationer för att lägga förpackningar på avsedd plats i våra behållare. Det gäller verksamheter som förskolor, fritidshem, behandlingshem, SFI-grupper eller liknande.

Vår ambition är att tömma behållarna utifrån hur behoven ser ut på respektive station.

Vi jobbar kontinuerligt med att se över tömningsfrekvensen för att undvika nedskräpning och överfulla behållare. Vi försöker undvika onödiga transporter och därför är det bra att platta till och vika ihop sina förpackningar. Då blir det plats för fler förpackningar i behållarna och tömningsbilarna behöver inte transportera luft.

För att se när just ni station städas eller töms, gör så här: Sök upp din återvinningsstation på www.sopor.nu Länk till annan webbplats.. Där hittar du schema för tömning och städning genom att klicka på kartnålen för din station. Här kan du även anmäla att återvinningsstationen behöver tömmas eller städas.

Med fyrfackskärl hemma har du två kärl som är indelade i fyra fack vardera, alltså åtta fack. Häri lämnar du sorterade förpackningar av pappers-, plast, metall- och glasförpackningar, tidningar, matavfall och restavfall. Du får även en elbox uppdelad i två fack där du kan sortera ljuskällor och batterier. Det innebär att du kan sortera tio olika slags avfall i dina kärl hemma.

Regeringen har beslutat att alla ska ha tillgång till fastighetsnära insamling av förpackningar. Eftersom vi i Härnösand redan erbjuder fyrfackskärl sedan många år tillbaka, så är det också det som vi nu byter ut alla gröna och bruna kärl mot hos våra kunder.

Efter tio år med fyrfackskärl i vår kommun har mängderna av vissa fraktioner minskat medan andra ökat. Med ökad internethandel har till exempel mängden pappers- och plastförpackningar ökat. Därför är det dessa fraktioner som nu kommer få mer plats i den nya indelningen av fyrfackskärlen.

Genom plockanalyser kan vi även se att ungefär 50 % av det som slängs i soppåsen (restavfall) består av matavfall, förpackningar, returpapper, textil och annat som skulle kunna materialåtervinnas. Så ju bättre vi sorterar den fraktionen, desto mindre volym för restavfall behövs.

Hushåll med mycket restavfall i form av till exempel blöjor kan teckna ett extrakärl.

Måtten på kärlen är bredd: 74,5 cm, djup 85 cm, höjd 107 cm. Den totala bredden på båda kärlen intill varandra blir 1,6 meter.

Fastighetsägare kan beställa extra hämtning av avfall vid enstaka tillfälle om större mängder avfall än vad som får plats i avfallskärlet uppstår på fastigheten. Förpackningar av papper och plast samt restavfall kan hämtas i säck i samband med ordinarie hämtningstillfälle. Genomskinlig plastsäck ska användas för plastförpackningar och restvfall. Papperssäck ska användas för pappersförpackningar.

Hämtning av extra säck i samband med ordinarie tömning ska beställas senast dagen innan. Avgiften per säck restavfall är 100 kronor. Avgiften per säck plast- eller pappersförpackningar är 50 kronor.

Kärl 1 töms var fjärde vecka och kärl 2 töms varannan vecka.

När de gamla kärlen byts ut mot nya återvinns plasten och används för att tillverka nya kärl.

Fyrfackskärlen finns bara som en variant, med två stycken 370-literskärl för en- och tvåfamiljshus samt fritidshus. Om du har lite avfall i ditt kärl idag, så är du säkert bra på att sortera ut förpackningar och tidningar. Tänk på att dina nya kärl kommer att rymma även denna typ av avfall, vilket gör att mängden i kärlet kommer att öka.

Känner du ändå att det är för mycket med två stora kärl så finns möjligheten att dela kärl med en granne. När man delar kärl så innebär det att varje hushåll ändå betalar den fasta avgiften - som täcker kostnader för bland annat administration och återvinningscentraler - och hämtningsavgiften delas upp mellan er så att ni får varsin faktura. Ansökan om delat kärl görs hos Härnösands kommun.

Nej, varje fastighetsägare står för eventuella kostnader om uppställningsplats för kärlen behöver byggas om.

Den preliminära tidsplanen är att alla villor, radhus och fritidshus med egna kärl ska få de nya fyrfackskärlen under våren/sommaren 2024.

Nej, det kommer vara ett krav att byta ut befintligt kärl och att ha båda fyrfackskärlen. Detta kommer från förordningen om producentansvar för förpackningar som är tydlig med att fastighetsnära insamling av förpackningar inte är frivillig. Vi kommer inte heller ha någon övergångsperiod utan från och med att ditt område får fyrfackskärl är det de som ska användas.

Nej, kärlen kommer i par. Du måste ha båda kärlen för att få full sortering.

Har du inte möjlighet att bygga om din inhängnad så att den rymmer två kärl, så kan du ha kärl 2, som töms varannan vecka, i inhängnaden. Kärl 1, som töms en gång var fjärde vecka, kan du förvara någon annanstans och rulla fram på tömningsdagen.

Ja det kan du. Men då är det viktigt att matavfallsfacket lämnas tomt. Du får inte lägga något annat avfall där, då blir det fel i sorteringen.

Avfall som inte går att återvinna, så som blöjor, tandborstar, trasiga plastsaker (leksaker, trädgårdsredskap etc). Den här fraktionen kallades tidigare brännbart avfall.

Du kan ansöka om dispens att få dela kärl med närliggande granne. Dispens söks hos Samhällsförvaltningen Länk till annan webbplats., Härnösands kommun. Delat kärl får användas av högst två hushåll. Dispensansökan görs hos kommun.