FAQ textilåtervinning
Här hittar du svar på de vanligaste frågorna om textilåtervinning. HIttar du inte svar på din fråga här är du välkommen att kontakta vår Kundservice.
Från och med 1 januari 2025 ska textilavfall sorteras ut från annat avfall och samlas in separat. Detta gäller inte bara i Sverige, utan inom hela EU.
Det nya kravet innebär att du inte längre får kasta trasiga kläder och andra kasserade textilier i ”den vanliga soppåsen”, restavfallet. Textilavfall ska i stället sorteras ut och lämnas till kommunens insamlingssystem.
De nya reglerna gäller överallt där textilavfall uppstår, i hushåll och i verksamheter. Inte bara i Sverige utan inom hela EU.
Konsumtionen av textil är hög inom EU och ligger i Sverige på drygt 11 kilo per person och år. Samtidigt använder vi våra textilier en allt kortare tid – slit och släng har blivit köp och släng.
Syftet med det nya kravet är att bidra till en mer cirkulär hantering av textilavfall, det vill säga ökad återanvändning, second hand, och materialåtervinning, att materialet tas till vara och blir till nya produkter.
Idag går tyvärr mycket textil till energiåtervinning, det vill säga att det blir till värme och el. En stor del hade kunnat återanvändas, eller om textilen är trasig och utsliten, materialåtervinnas. En färsk undersökning visar att ungefär hälften av det som slängs är textilier som hade kunnat återbrukas.
Textiliers miljöpåverkan
Det krävs enorma mängder vatten, kemikalier och energi för att tillverka ett plagg. Dessa resurser syns inte i det slutgiltiga plagget, men de har alla en påverkan på vår planet.
Produktionen har störst påverkan
Tittar man på svenskarnas kläder utifrån ett livscykelperspektiv kan 80 procent av klimatpåverkan kopplas till produktionskedjan. En t-shirt används i snitt 30 gånger, men genom att använda den 60 gånger och avstå från att köpa en ny, så kan du sänka klimatpåverkan med nästan hälften.
Med den vetskapen måste vi se till att varje plagg får ett längre liv och faktiskt används. Det mest hållbara plagget är helt enkelt det du använder länge och det minst hållbara är det du köper, låter hänga i garderoben och sen gör dig av med.
Både hela och trasiga textilier kan lämnas i samma behållare på våra återvinningscentraler, Härnösands Kretsloppspark och Älands återvinningsanläggning.
Vill du att dina kläder ska komma till direkt nytta? Organisationer och secondhand-butiker tar gärna emot hela och rena kläder. Det du inte längre behöver kan bli till glädje för någon annan!
Textilierna tas om hand på flera sätt:
- Återanvändning: Hela kläder säljs i second hand-butiker eller används i hjälpprojekt.
- Humanitära insatser: Vissa textilier går direkt till behövande.
- Materialåtervinning: Textilier som inte lämpar sig för fortsatt bruk sorteras för återvinning. En del tas tillvara för nyproduktion av tyg, en del blir råvara till annat som exempelvis filtar och isolering.
Efter att textilavfall samlats in är nästa steg sortering. Det är avgörande för att det insamlade textilavfallet efter kontroll, rengöring och reparation ska kunna återanvändas eller materialåtervinnas på bästa sätt.
Textil som ska förberedas för återanvändning sorteras idag manuellt då det kräver professionell kunskap om mode, trender och efterfrågan i secondhandbutiker. Detta är tidskrävande och genomförs endast i liten skala i Sverige. Hanteringen medför också stora kostnader.
Textilavfall som ska materialåtervinnas behöver sorteras på fibernivå. I dagsläget finns bara en anläggning i Sverige för denna typ av sortering, Siptex i Malmö.
Det finns få anläggningar för återvinning av den sorterade textilen, men flera utvecklingsprojekt pågår.
Textilierna går då till förbränning, och vi missar textiler som hade kunnat återanvändas bli nya textilier. Textilierna du lägger i restavfall blir en kostnad för oss alla på avfallstaxan och i sin klimatpåverkan. Vi vill ha så lite restavfall som möjligt eftersom detta kostar oss en massa pengar att skicka till förbränning.
I genomsnitt köper varje person 25 nya plagg varje år. År 2023 var konsumtionen av textil drygt 11 kilo per person, och närmare 8 kilo slängdes i soppåsen. Av den textil som slängs beräknas mer än hälften vara i användbart skick, alltså helt och rent.
Den svenska textilkonsumtionen orsakar idag utsläpp på över fyra miljoner ton koldioxidekvivalenter. Det kan jämföras med utsläpp från en bil som kör 850 000 varv runt jorden. Då inser vi att det behövs en förändring.
Frivilligorganisationer jobbar med att samla in textilier som kan återanvändas. Så ja, du kommer fortsatt kunna lämna in dina textilier, exempelvis hela och rena byxor, tröjor och gardiner, till frivillighetsorganisationer. Det som inte du längre behöver eller önskar ha kvar, kan göra någon annan jätteglad!
För att textilierna ska kunna återbrukas eller materialåtervinnas måste de vara rena och torra. Fastighetsnära insamling sker oftast utomhus, och därför riskerar textilierna att skadas av fukt och kanske mögla.
Kommunerna inväntar också utformningen av ett framtida producentansvar.
Ja absolut! Genom att inte köpa nytt utan i stället se till att dina kläder och andra produkter av textil används en längre tid kan du minska klimat- och miljöpåverkan.
Det är lätt att bli fartblind i sin konsumtion. Modet växlar i en allt snabbare takt, förr kom kanske fyra kollektioner på ett år, nu kommer nya kollektioner löpande. Men, med nya produkter uppkommer nytt avfall och det är inte bara i slutet av en produkts liv som den skapar avfall. Vi brukar prata om det osynliga avfallet, det avfall som uppstår under tillverkningen, som konsumenten aldrig ser. Om vi konsumenter ska kunna agera miljövänligt måste det osynliga avfallet bli synligt!
För att illustrera detta kan du tänka dig att par sneakers. De väger inte mycket mer än 550 gram, men ger upphov till 7 kilo avfall under produktionen. Samma sak gäller för ett par jeans. De väger runt 450 gram men ger upphov till 28 kilo avfall under produktionen. Då förstår du kanske hur minskad produktion och konsumtion skulle kunna minska klimat- och miljöpåverkan.
När livslängden på ett plagg fördubblas minskar klimatpåverkan och vattenanvändningen med nästan 50 procent.