Minska matsvinnet!
Matsvinn är mat som går bra att äta men av olika anledningar inte äts eller dricks upp. Det är alltså inte matavfall, sådant som hade kunnat ätas upp. I snitt slänger var och en av oss cirka 33 kilo matrester per år och allt för stora mängder av den mat vi köper i Sverige äts aldrig upp, utan kastas istället. Det innebär att en massa mat produceras och transporteras långa sträckor helt i onödan.
För att producera livsmedel används stora mängder vatten, energi, konstgödsel och kemikalier. Om vi minskar svinnet kan maten räcka till fler utan att öka påverkan på klimat och miljö. Dessutom är det förstås god ekonomi både för hushållet och samhället.
Visste du att...
- en personbil kan köra nästan 2 km på en påse rötat matavfall (1 kg).
- för varje kilo matavfall som rötas till biogas undviks 0,3 kg koldioxidutsläpp, eftersom biogasen kan ersätta fossila bränslen.
- om man lägger ihop 3 000 personers matavfall under ett år räcker det för att driva en buss eller fem sopbilar under ett helt år.
Åtta steg till minskat matsvinn hemma hos dig!
De åtta viktigaste beteendena som behöver ändras för att minska hushållens matsvinn är:
- Inte slänga mat endast baserat på bäst före datum
- Komma ihåg ingredienser som behöver ätas upp snart
- Hitta på nya rätter med rester
- Inte ta för mycket mat på tallriken
- Spara rester från måltider
- Använd en inköpslista och planera inköpen
- Ha en mer förlåtande attityd till vad som kan ätas
- Förvara rätt
Planering - bättre för miljön och bättre för plånboken
Det är mycket bättre, både för miljön och för plånboken, att vi gör något av matresterna innan de måste slängas. Kanske kan de frysas in och sparas? En genomsnittlig barnfamilj kan spara uppemot 8 000 kr per år genom att tänka efter hur man gör sina matinköp och hur man tar hand om matrester. Så det finns mycket pengar att spara.
Minska mängden matavfall
- Planera matveckan först och främst genom vad som finns hemma redan.
- Planera matlagningen så att om något blir över kan det användas till morgondagens middag.
- Rester blir en perfekt lunchlåda till jobbet. Är det för lite kompletterar du med en till exempel sallad eller ett kokt ägg.
- När matresterna börjar bli ett par dagar och se tråkig ut - laga till något av dem och frys ner. Ät senare!
- Frys in bananer som är övermogna med skalet på och använd i baket eller en smarrig smootie. Skala och hacka upp annan frukt och frys in för att ta fram senare och använda till en god efterrätt eller nåt annat gott.
- Ha en låda i frysen där du skär ner små rester av grönsaker och kött. Då har du en härlig pytt som består av allt från köttbullar till salamikorv och fläskfilé.
Vad betyder bäst-före-dag?
Bäst före-dag är en kvalitetsmärkning. Fram till det datumet garanterar tillverkaren att livsmedlet har kvar de egenskaper som normalt förknippas med det, till exempel smak, färg, krispighet, spänstighet, tuggmotstånd och näringsinnehåll. Bäst före-dagen gäller bara om varan har förvarats enligt tillverkarens anvisningar, exempelvis vid rätt temperatur. Vanligtvis händer inget med livsmedlet efter passerat bäst före-datum. Det går alltså att äta även en period efter denna dag om det har förvarats enligt anvisningar, men så småningom försämras kvaliteten.
Kan jag äta mat som passerat bäst före-dagen?
Det går att äta många livsmedel en period efter bäst före-datumet passerat. Använd dina egna sinnen. Titta, lukta och smaka!
Vad betyder sista förbrukningsdag?
Sista förbrukningsdag används på livsmedel som tillverkaren bedömer kan försämras snabbt och bli en hälsorisk. Sista förbrukningsdag är den sista dag som tillverkaren går i god för att ett livsmedel kan ätas eller drickas utan fara för hälsan.